Hur tar man sig vidare? Hur känner man glädje över att känna glädje igen? Hur blir man som folk igen efter en separation?

Just nu känns det som om det aldrig kommer att finnas någon glädje i mitt liv igen.

Jag befinner mig i en svart, smetig sörja av gamla minnen, grusade förhoppningar och trasiga känslor. Jag har svårt att förstå hur jag någonsin skall känna mig glad igen. Kunna skratta med hjärtat. Men jag förstår också att så här mår alla som separerar, och att det är helt normalt att känna så i den här fasen.

Jag frågade en vän hur man gör, hur man tar sig vidare och ser ljuset. Svaret blev; styrfart framåt och blicken mot framtiden.

För mig innebär att hålla styrfart acceptans av det som är. Att acceptera sin tillvaro som den är, varken mer eller mindre. Att flyta med utan att lägga för stor vikt vid allt som sker. Att gå utan att rusa, att gå utan att stanna. Att gå framåt i nuet.

Det är en ny tanke. Och en ny känsla. En känsla av...lugn? En svår balansgång mellan att stå och rusa som varit mina tidigare sätt att tackla livet. Men något som verkar kunna kännas...behagligt. Vad skönt det vore om livet var behagligt!

Acceptans. Lev i Nuet. Styrfart framåt. Vad framtiden lägger för min blick vet jag inte än. Idag är i fokus idag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett steg i taget. Det går framåt hela tiden och jag väljer varje steg själv. Visst går det bakåt också, men det känner jag att det får det göra. Till en viss gräns. För därefter kommer den där sköna tanken "Nu får det räcka med bakåt" som aldrig fu...

Högtider såsom jul och midsommar är verkligen tuffa de veckor som barnen är hos pappan. Det är så tomt och tyst, och alla traditioner som upprätthålls för barnens skull blir av underordnad betydelse.   Jag var rädd att denna midsommar skulle bli ...

Jag valde att skapa en ny kategori i bloggen som jag kallar för "EveryDayLifeOf". Där får allt som händer i min vardag plats. Jag antar att det också är saker som gör mig glad, så innehållet platsar på den här bloggen likväl som allt annat.   Ida...

Så blev det som jag befarat. Sambon orkade inte mer och gjorde slut. På vår semester, efter att vi just åkt 50 mil enkel resa för att hämta hans barn som vi inte sett på evigheter och längtat efter så länge. Då tog det slut.    Mitt självkänsla s...

En av de bästa övningar jag har sprungit på lite varstans den senaste tiden är en övning tagen ur KBT-tänkandet som i vardagslag verkar kallas för Tanke-Känsla-Handling.   Det är en trestegsövning som syftar till att bli medveten om vilka tankar ...